I mitt huvud just nu.

Har varit en konstig dag idag, varit irriterad på massa. Förstår inte hur vissa människor tänker! Men det rör mig inte ett dugg faktiskt. För ett halvår sedan hade jag deppat ihop totalt, men inte idag. Det visar verkligen att jag är påväg eller nästan är frisk. För en gångs skull mår jag riktigt riktigt bra! Trots att skolan har börjat, att jag ska sluta dansa osv osv. Jag har lyckats tagit mig från botten till toppen under den här sommaren, och jag är här för att stanna. Jag ska aldrig mer hamna på botten igen, jag vill aldrig mer i hela mitt liv hamna där jag var i våras. Jag var inte jag, nåt spöke som tog över min kropp i ett antal månader. Det är läskigt hur jag var, vilket humör jag hade, hur tråkig jag var, hur mycket jag festade för att glömma alla problem. Istället för att ta itu med dom. Det skulle jag ha gjort på en gång istället för att släpa på mitt gigantiska lass. Under sommaren har jag hittat mig själv, jag vet var jag står och är starkare än någonsin. Efter all den här skiten så har jag lärt mig så otroligt mycket. Ur allting dåligt kommer alltid något bra. Jag är jag och det kan ingen människa någonsin ändra på. Man kan aldrig vara alla människor till lags, för det går verkligen inte. Så här har ni mig, Hanna Marie Lundberg. Jag ber er om en sak, döm inte först, ge mig en chans, lär känna mig, se vem jag är egentligen. Sen får ni ha hur mycket åsikter ni vill. Jag är en människa som alla andra.