Hans sa till Greta: "Vi lägger ut brödsmulor så att vi hittar hem igen, för det vore hemskt om vi gick vilse"
I år gick jag vilse.
Och att gå vilse på färden är beklagligt,
men att glömma orsaken till färden är ett ännu värre öde.
Färden varade i åtta månader. Ibland reste jag ensam, ibland styrdes jag av andra och blev bestulen på mitt hjärta. Men det var inte jag som nådde fram till slutdestinationen. Det var någon helt annan. När man tappar bort sig själv har man två val. Hitta den du var förut eller låta den personen försvinna helt. För ibland måste man se på sig själv utifrån och se den personen man har blivit och minnas den man egentligen ska vara. Den man ville vara. Den man är.
One Three Hill
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar